iggyg

Det hela började, precis som mycket annat, med en tjej. En tjej med stil, klass, bra uppväxt och akademiska ambitioner. Hon är, nämnda egenskaper till trots, dessutom intressant och skön att umgås med!

- 'Jag brukar inte fundera så mycket på vad jag har för kläder på mig' sa jag med avslappnad röst.

- 'Jag har märkt det' svaret kom ganska rappt och kändes som en liten pisksnärt, det var tydligt förakt i röstenäven om det inte var menat som något otrevligt. Hon följde snabbt upp med en kompletterande kommentar, som för att undertrycka att det inte var något illa ment, men att kläderna var illa.

- 'Du skulle så lätt kunna ha en avslappnad stil och endå se bra ut, du behöver ju inte gå runt uppklädd men ändå stylad.' lite trevande fyllde hon på med 'Du kan ju börja med att byta ut reklamtröjorna...'.

Jag har fått mycket ris för min segatröja på senaste tiden, vilket nog är ganska förståeligt eftersom den är sliten. Men hur coolt är det inte med en piké där det står över hela bröstet "To be this good takes AGES" där reklambudskapet består av att AGES baklänges är SEGA.

Efter många om och men så lyckades hon knäcka mina argument om att jag inte ville bry mig med att "Om du inte bryr dig så spelar det väll ingen roll om du nu ser bra ut?". Jag fick genast en flashback till hur Atreyu i Never Ending Story övertygar sköldpaddan om att ge honom information på samma sätt. Så jag erkände mig besegrad.

Så det den här bloggen kommer att handla om är mitt byte av garderob och min strävan efter att förstå hela den här modegrejen och jakten på att se "inne" ut. Detta gå jag genast insåg att enda sättet att vara "inne" är självklart genom att ha en blogg där alla får veta hur inne du verkligen är!

Men nu ska jag göra lite nytta istället för att skriva en massa bs på bloggen. Back to work!

Ciao!